DEAR LIFE, WHEN I ASKED IF MY DAY COULD GET ANY WORSE IT WAS A RHETORICAL QUESTION. NOT A CHALLENGE
Haha sen sist har jag genomgått en depression. True story. Varför? Har tappat bort min telefon. Hela dagen har jag haft sån fysisk smärta utav ångest och olycka. Låter ju supertöntigt att plåga sig själv så pass över något materiellt, men det känns bara så jävla onödigt. Som tur är har jag världens bästa vänner som knappt låtit mig vara själv alls. Spenderade hela dan med anna som stog ut med mig trots att jag var så svårflirtad och helt omöjlig. Hon pladdrade på om allt möjligt, gjorde allt för att distrahera mig, medan jag mest avbröt med gnäll. Var inte en sån härlig person men hon fick mig verkligen att må bättre iallafall. Närmare kvällen gick jag hem och strax därpå plingade det oväntat på, då var det valentina som kom förbi för att munta upp mig! Å som hon lyckades, helt plötsligt fann jag mig själv vridandes av skratt på golvet och satte juice i halsen pga asgrav. Efteråt gick vi till emily och beställde kinamat. Nu när jag beskriver dagen låter den ju väldigt bra, men jag har som hela tiden haft den molande ångesten där och varit smärtsamt olycklig så fort det blivit tyst omkring mig. Som sagt, det låter ju definitivt som en överreaktion men jag är generellt en väldigt ångestfylld person och kan bara inte kämpa emot det. Iallafall ska pappa ringa försäkringsbolaget på måndag så håll alla tummar ni har att dom täcker det. Också får jag låna en skittelefon av mathias för att överleva vardagen.
Jaja, övrig lägesuppdatering. Festen hos mig i torsdags var kalaskul med så många härliga människor. Nya som gamla i en konstig men ack så bra mix! Men ändå vaknade jag upp med otrolig ågren dagen därpå. I sverige lider jag av ångest efter exakt varje utgång, även om det 9 gånger av 10 är oprovocerat, men har inte upplevt det här förrän nu. Så hela dagen gick åt till att tycka synd om mig själv. Sen var det bara att programmera om för igårkväll var det tempesta ormonale, en endagarsfestival i en park som är årets event. Ska vara det roligaste på hela året men för mig blev det den sämsta kvällen sen jag kom. I stort sätt på en gång blev jag av med telefonen, innan vi ens kommit dit, så jag var väldigt ledsen och höll mig ganska för mig själv hela natten. Tråkigt men sant. Å nu vill jag bara sova så att den här dumma dagen är över nån gång.
Kommentarer
Trackback