Utöver hiken hann jag med att käka middag i restaurangen med några som också var på intervju, spendera en eftermiddag på terassen med ett gäng ur personalen och hänga en hel del med andra intervjuare, å framför allt dessa två sista saker gjorde att det kändes så bra. Att prata med personal som älskar det - som kommer tillbaka säsong efter säsong, och att prata med jobbsökande som brinner för att få jobbet! Det var så inspirerande och glädjen smittade av sig totalt. Så innan jag hunnit lämna hann jag känna mig säker på att tacka ja ifall dom erbjöd jobbet, så då var det bara att börja vänta på deras 2 veckors överläggningstid. En vecka senare ringde dom - och erbjöd mig ett jobb! 400 personer sökte och JAG FICK ETT JOBB. Är så himla, himla nöjd med mig själv! Self five! 

Self five 2.0 hände sen när jag skulle säga till jobberbjudandena jag fått från norge tack men nej tack, och ena svarar neeeej vi ville ju ha dig! Vad kan vi göra för att få dig att ändra dig? Kanske kan vi kika på kontraktet och få dig att reconsider? Haha då blir man ju totalförvirrad, varför vill ni ha MIG? Vad har jag gjort för bra? Hur förtjänar jag detta? Tänkte över saken några varv till men kände att nä, keb blir grymt. Det norgejobbet var visserligen vid fantastiskt vacka geirangerfjorden och erbjöd boende till en hyra på 1000 kr/månad (?!?!?! i norge? fattar ni hur billigt detta är?), så det sved i hjärtat att säga nej. Men dom sa att dom ser fram emot att jag söker kommande somrar så det kanske får bli en dröm till framtiden. Keb kändes ändå bättre av flera andra anledningar, bland annat att det främst var norrut jag ville :-)

Hann även umgås med fina fina viktoria falk som gjort många säsonger på keb och är 100%igt den som konverterat dit mitt hjärta. SOM jag kan sukta över hennes bilder och drömma mig in i hennes liv. Det var så kul att äntligen få se allt hon levt! Och att äntligen få catch up efter att liven gått åt så olika håll sen valla- och fotbollstider. En riktig toppentjej som jag har att tacka för äventyret som väntar mig!