Så kom sluttampen. Den hade känts i flera dagar/veckor då det är typiskt mig att va superlåg över slutet istället för att ta vara på det sista. Laddade iallafall om energi i och med min tur och kom tillbaka för ett sista fantastiskt dygn hemma på keb. Trefika i goaste sällskapet, spela spel, sällskapsrumhäng, spontankalas med ölande både i skarta och sen i gammelstugan, dricka hjortonsipp, skratta så mycket att det ej får plats i kroppen och generella härliga samtal som med bara dessa. Lisa gjorde ett fint armband till mig som jag tittar ner på på armen med glädje varje dag :-D Det har en liten knöl för hanna bad mig sjunga grimas om morgonen (hon tycker alltid det är så härligt att bli sjöngd för haha) och då tappa lisa fokus. Hon fyllde i att hon ej gjorde om knölen för det blev ju en fantastisk detalj och jag kan bara hålla med :-) Finhänget och livskvaliten varade långt in på kvällen och vid tre följde jag med lisa och johan hem för sleepover hos dom min sista natt. Hade inte kunnat be om mer :-) Morgonen därpå blev det frukost i goda vänenrs lag, hejdåvarv runt stationen med kramutdelning och tårsprut. Grät någe oförklarligt. Fick sällskap till helikopterplattan av världens bästa människor som först väntade hela kötiden med mig och sen stod kvar och vinkade av mig (bilden sett från helikopterfönstret). Här störtbölade jag som det ledsnaste av barn. Någon minut in på helikopterfärden samlade jag mig och kunde börja njuta av att faktiskt få åka helikopter efter sån hajp på det hela sommarn. Vilken avslutning på allt :-) Sommaren har varit allt och inget. Så mycket jobb i arbetstider som ej passar mig alls, vilket påverkat mig mycket. Men också så mycket fina turer, så mycket fina umgängen och så mycket roliga äventyr! Tänk att jag fått säsonga på kebnekaise, inte är de nå synd om mig heller!