Hade hört att det var enkelt att få tillfälliga, spontana jobb i kambodja och föll direkt för ungarnas charm här borta. Så jag bestämde mig för att fråga runt och fick bland annat napp på ett barnhem i landets fattigaste provins, en pytteby 1,5 timme utanför huvudstaden.


Så jag åkte dit! Engelskalärare, lekkamrat och så vidare i utbyte mot gratis boende, mat och transfer. Har spenderat en ynka dollar dom senaste fyra dagarna, trots riktigt bra dagar SCORE


Det var såklart superkul. Svårt dock att få samma personliga relation till alla som sist i albanien på grund av ett gigantiskt antal barn samt OMÖJLIGA NAMN. Hur kan något kännas på riktigt när man inte vet vad dom heter? Klarade inte ens av att upprepa dom direkt efter dom presenterat sig :( Srained och palli var dom ända jag klarade av. 


Upplevelsemässigt var allt väldigt lokalt vilket är något särskilt att få va med om. Mamman i familjen som ägde allt kunde inte ett ord engelska och var vår gosiga husmor. Hon bjöd på mer mat än jag någonsin ätit tre gånger om dagen, nylagat och spännande. Två gånger fick jag följa med till den lokala marknaden och handla. Känslan att sitta bakom henne på moppen, för att åka 20 minuter bort och handla levande höns som dödades och knökades ner i en påse när man betalat var konstig men magnifik. Kände åter igen "hur hamnade jag här??" och älskade det. Båda besöken avslutade vi med det makalöst goda iskaffet som kambodja har, för tre kronor koppen.

Maten hon lagade gjordes på så smutsigt vatten att jag knappt ville titta haha. Hon "tvättade" köttet däri, hade det som soppbas och så vidare. Är ännu inte sjuk men vågar inte ta ut något i förskott..... Trots allt smakade det väldigt bra och jag fortsätter älska asiatisk mat mer och mer för varje dag. Himla gott har vi käkat dom här fyra dagarna.


Barnen tog med oss ut till risfälten där dom badade i floden (som förövrigt var deras dricksvatten för ett par år sen, som tur var är det historia)