Dagen är kommen! Helt ofattbart men nu ska jag till flyget för att bege mig och komma hem om tre månader. Känslan i magen är knäpp och oförklarlig. Men nu är det dags! Har tagit farväl av släkt och vänner och nu är det bara närmsta familjen kvar (mental förberedelse på tårar inför det). Och jag kommer såklart försöka skriva här med jämna mellanrum så VI HÖRS SNART