NO POST CODE ENVY

Idag har jag gjort nödvändigheter, skypat med sanna och umgåtts på tu man hand med min bästa roomie. Ju närmre slutet det kommer ju mer inser jag vad jag kommer sakna henne och vad himla tur jag haft som haft henne runt mig varje dag. Ibland tänker jag på hur jag halkade in i denna lägenhet och inser vad nära det var att jag inte skulle bo här alls, och då hade jag aldrig lärt känna varken henne eller hennes kompisar. Det skulle varit den största förlusten jag kan tänka mig. Hade så tur att alla boenden jag sökte hemifrån sket sig, att det jag till slut valde var en scam och att mina föräldrar övertalade mig att ta denna lägenhet trots att den var dyrare än tänkt. Brukar inte tro på att saker är menade men den här gången är det bannemig svårt att undgå :-) Shoutout till dig dudu som har vart en av dom allra viktigaste personerna jag träffat under min tid i italien. Oj vad mycket du har gjort för mig här och oj vad jag uppskattat precis allt till tusen, jag kommer alltid minnas dig med kärlek. Ti voglio bene!
Får fortsätta vara sentimental för ikväll är det hejdå till en annan av mina absoluta favoriter här i forli, emely. Kan inte fatta det. Så vi, hennes närmsta, ska med henne ut på middag för att ta vara på sista kvällen! Sen blir det stros längs mysiga forli nel cuore, ministadsfestivalen som försiggår varje onsdag, och därefter ännu ett klassiskt botellon på en piazza med alla man känner. Även emely är jag så himla glad att jag träffade och fastän vi inte hittade varandra direkt (hehe sorry internskämt) kom hon att bli en väldigt viktig person för mig här. Hon är norska, bor visserligen i england, men det borde väl inte vara inte allt för svårt att ordna reunion va!
Kommentarer
Trackback